Om Kyudo
Pilbågen i Kyudo är längre än 2 meter och asymmetrisk för att kunna skjuta stående, sittande eller till häst. Den traditionella klädseln – Hakama (japansk byxkjol), keikogi (vit skjorta) och tabi (tudelade strumpor) – används alltid. Måltavlan är 36 cm i diameter och placeras på 28 meters avstånd.
Utförandet av Kyudo kan ske individuellt eller i grupp – sittande eller stående. I grupputförandet är ceremonin starkt förankrad i koordination mellan skyttarna så att allting sker i harmoni och skönhet. Skyttet går att utföra inomhus eller utomhus.
Tre begrepp är grundläggande för Kyudons utövande:
SANNING
Shin
Sanningen om det som är just nu. Ingenting annat. Måltavlan är en reflektion av skytten själv och resultatet av pilens flykt visar nuets sanning. Den går inte att dölja. Träff eller miss är oväsentligt – det visar enbart skyttens nivå av närvaro just nu. Ett avlossat skott går inte att ta tillbaks och måste accepteras.
GODHET
Zen
I Kyudo visar man respekt för andra och sig själv genom uppförande och etikett. Man vidhåller sitt lugn och ger utrymme och respekt till andra i alla situationer, vare sig man missar eller träffar tavlan. En Kyudoka (utövare) försöker införliva godhet även utanför dojon.
SKÖNHET
Bi
I Kyudo är skönheten en mycket väsentlig del. Dels i det fysiska utförandet och dels i förhållningssättet till konsten och till föreningen av sanning och godhet.
Historia
Kyudo härstammar ifrån Japansk krigskonst
Bågen var ett av Samurajens vapen, och bågen användes långt före svärdsmidets hemligheter hade lösts. Bågen behövde vara lång för att kunna skjuta långa avstånd utan att vara för tung för att spänna. Assymmetrin på bågen gjorde så att den gick att skjuta sittande, på hästrygg samt att Samurajen kunde skjuta väldigt många pilar utan att skada armen av rekylen. Det sades att en Samurai skulle hänge sig åt att nå spirituella höjder genom att bemästra konsten av bågskytte från hästrygg. Hundjakt samt skjuta prick på hatt var sätt för dåtidens Samuraj att träna kropp och sinne.
Utveckling av vapen
När krutvapen introducerades samt att kriget sedan togs över av fredstid i Japan så överfördes bågskyttens konst från slagfältet till det kejserliga hovet. En rituell form av bågskytte från hästrygg kallas Yabusame, som härstammar från Samurajens spirituella jakt-träning och har bevarats ända fram tills idag.
Efter krigstiden
En form av bågskytte som fördes vidare var av en spirituell form. Skytten avlossade en pil med en svarvad spets gjord av trä, som gav ifrån sig ett särskilt ljud. Detta utförande sades skrämma bort onda andar. Under fredstiden så utvecklades bågskyttet från en form av krigsföring till en konstform som senare fick namnet Kyudo, eller “Bågens Väg”. Målet ändrades från att träffa den yttre fienden till att träffa sin egen insida och befria sig ifrån viljan av att träffa tavlan.
Bågen i modern tid
Idag utövas Kyudo runt om i världen med hundra tusentals utövare. Allra störst är det i Japan där det även är en del av gymnasieaktiviteter bland vissa skolor. Varje år träffas människor ifrån hela världen på en plats för att träna tillsammans under ledning av flera japanska mästare. År 2007 hölls det första officiella arrangemanget i Japan som var en sammankomst mellan världens alla föreningar för att skjuta tillsammans under ett och samma tak.
Den Japanska bågen brukas ej längre som ett vapen, men Samurajens ande lever kvar
Utdrag från IKYF hemsida. För en mer detaljerad läsning om Kyudo besök:
International Kyudo Federation | European Kyudo Federation | Kyudo.com
Övriga kontaktlänkar:
Ett av meditationens ändamål är att ta oss till nuet – till det sanna ögonblicket som vi alltid står inför – utan tanke på framtiden eller på det som skett. I det tillståndet finns ingen oro, inga frågeställningar och inga problem.För oss är kyudo en meditationsform. Genom djup fokusering på varje enskild kroppsrörelse, var för sig och i förhållande till varandra, kan vi stänga ute alla tankar bortom nuet. Vi kan undgå att fundera på vad vi har framför oss eller på vad vi just gjort. Lugn och närvaro hjälper oss att uppnå den bästa kyudon. Där har inte det intellektuella någon plats. Där spelar inte egot någon roll i utförandet. Där träffar inte bara pilen måltavlan – den visar oss också vägen till vår inre styrka.
Specifikt utformade rörelseformer och andningsteknik ligger till grund för kyudons utövande. Det ceremoniella rörelsemönstret som omgärdar avlossandet av pilen tjänar som verktyg för att nå det inre lugn som krävs för att kyudon ska bli meningsfull. Därför är rörelseform och andning integrerade delar av vår meditationsform – lika viktig som själva avlossandet av pilen.
Vår vision är att också att integrera andra former av meditation som en del av vår verksamhet. Vi vill skapa en miljö där det inre lugnet är huvudsaken och dit vill vi välkomna alla som har samma längtan vare sig man utövar kyudo eller ej.
Kyudo är till stor del en övning i medvetenhet. Tekniken bakom utövandet av kyudo har inte bara som ändamål att förbättra vårt skytte. Den är också utformad för att ge oss de bästa förutsättningarna för själslig och kroppslig medvetenhet.
När vi är medvetna om våra kroppsrörelser, våra musklers arbete och vårt sinnestillstånd så finns det alltid en möjlighet att ändra och förbättra, oavsett vilken nivå vi befinner oss på.
Vi frågar oss hela tiden: Hur andas jag? Vilka muskler använder jag och vilka är avslappnade? Hur känns det om jag ändrar på det? Var är jag i mina tankar? Om vi är medvetna om var våra händer, fötter eller tankar befinner sig i varje ögonblick, blir vi också uppmärksamma på vad som arbetar för oss och vad som arbetar emot oss.
Nivån av vår medvetenhet avspeglar sig i skottets resultat. Varje avlossad pil speglar vår medvetenhet, gång på gång.
Det krävs närvaro för att komma i kontakt med nuets ögonblick. I kyudo är närvaron inte bara förknippad med avlossandet av pilen. Med hela vår närvaro uppmärksammar vi också lokalen (dojon) som vi befinner oss i och de människor som vi delar den med. Vi uppmärksammar vilka behov som uppstår i varje situation och hur vi kan vara till stöd för varandra.
Närvaro är ett flyktigt tillstånd. Därför övar vi på den hela tiden genom att uppmärksamma etikett och uppförande (rei) i dojon.
Vi uppmärksammar hur vi bugar oss när går in i, eller lämnar dojon och hur vi hälsar på och bemöter varandra. Vi uppmärksammar de känslor som andra medlemmar förmedlar och vad de gör – inte för att rätta dem utan för att dela upplevelsen av kyudo. När denna närvaro blir total så kan det upplevas som att vi är ett med varandra. Detta ger kyudon en helt ny dimension och vi förstår att vi inte utövar kyudo för oss själva utan för hela gruppen. Att koncentrerat skjuta i grupp är en upplevelse i närhet mellan individer som kan komma att förändra hela vårt förhållande till våra medmänniskor.
Vi vill skapa en kyudojo där stillhet råder. Det betyder inte att vi inte får prata och skratta. Det betyder helt enkelt att vi respekterar den stillhet som skapas när alla färdas i samma riktning; mot målet att finna ro inom oss själva genom att utöva kyudo. Precis som en stor mängd vatten rör sig en flodfåra med kraft, kan en intensiv aktivitet i riktning mot samma mål skapa en känsla av lugn och harmoni.
Genom medvetenhet och närvaro skapas denna harmoni även bland många individer. Vi upplever alla känslostormar, speciellt när det sker saker som går emot våra förväntningar eller förhoppningar. Alla dessa känslor är välkomna.
Men för att stillhet ska råda så agerar vi med andras intresse och välfärd i åtanke. Starka känslostormar som levs ut kan störa någon annans lugn och koncentration. Vi finns alla där för varandra, både i framgång och i motgång. I en grupp i stillhet går inga känslor förbi ouppmärksammade. Därför kan man alltid i stillhet vända sig till en annan medlem för att prata om sina känslor och söka en lösning på sina problem.
När stillhet råder kan vi alla utöva kyudo på högsta möjliga nivå.